Jag lekte dig. En dag. I går. I kropp.

Vi byttes av. Handlade och lekte att vi var skilda åt.

Jag går åt mitt håll och du går åt ditt. Var och en resande från en big bang till en annan.

Vi lekte, låtsades att vi 

Inte satt ihop. Oberoende. 

Glömde för en stund bort att vi var in-divid, odelade

Jag faller handlöst

Kände inga kontraster

Kände ingen berättelse

Kunde inte veta

Om inte det redan kända hade lett mig

Hade jag bara detta fallande

Utan början eller slut

Men alternativet blir alltid en upptrampad stig.

Ändå är det alltid så här det börjar

Fallandet. Och sedan

en sensation, 

en rörelse

Där tingen omkring mig avslöjar något om sig själva

Genom mina förnimmelser

Men tingen bär inte bara på en enda berättelse

De rymmer alla

Vi kan stanna i det fallande

Om vi vill

Runt omkring mig reser sig en vägg - beströdd med möjliga  berättelser

Att hejda mitt fallande

Att landa här. 

I dag. 

I kropp.

Vi är jägare och samlare

Som samlats kring berättelser

Som nomader kring lägereldar

Vars lågor bara brinner för oss

Så länge som vi tror på dem

Vi bryter upp vid den falnande glöden

När allt blir till aska

Och kanske är alla berättelser så

Godtyckligt Glödritade tecken i mörker

Slumpartade och gripna på måfå

Vem du är

att jag var

Fallande hemlösa gestalter utan gestaltning.

Droppar utan mening

Kroppars människor